Stockholms bästa och vintrigaste lunchställe!!!
I går var jag och min kompis David och packade ihop hans kontor. Han har fått ett nytt jobb på arbetsmiljöverket. Sen tog han med mig ut på en liten tur till Långängens gård. En privat gård som bebos av en liten familj. På tomten finns flera stugor där familjen bedriver en liten matverksamhet.
Jag kan varm rekommendera denna plats dit folk vallfärdar med sina längdskidor (eller som vi soffpotatisar i bil).
och så bra fika. Rejäl hemmagjord mat, stora portioner, levande brasa och goda bakverk. Gör en julig utflykt!
http://www.langangensgard.se/
Italiano Papa
Var faktiskt på en ny krog i går. Ja alltså, krogen var inte ny, men det var en ny upplevelse för mig.
Italiano Papa blev det på Riddargatan.
"Italiano Pàpa är "bakficka" till Ristorante Italiano vägg-i-vägg. De två krogarna delar kök, men de har olika stil och olika menyer. Italiano
Papà flyttar dig tillbaka till 40-talet och Italien, med sin klassiska italienska meny." Skriver Allt om Stockholm.
Nja, inte vet jag. Jag har en tendens att välja bort italiensk mat. Tycker att det sällan finns kulinarisk finess i pasta.
Men jag blev faktiskt lite positivt överraskad. Man kunde få en halv tallrik av maten, så att man kunde testa två rätter.
Sen så tror jag att restaurangens kreddighet till stor del består av en jädrans bra stämning och galet vackra håriga mörka italienska män som serverar maten och flirtar men alla tjejer.
För ja, restaurangens kunder består till 80 procent av brudar, blonda, vackra, östermalmiga och små i maten (därav halvportionerna).
(Fortfarande lite oklart varför restaurangen är så bra, se bild 1)
Chocken!
I går åkte vi, jag D och T, ner till Hötorgshallarna för att köpa lite skaldjur till förrätt. Inte visste vi då att vi skulle lämna hallarna med två överfyllda påsar och 2000kr fattigare - D blev blek i ansiktet (vi hade räknat med att betala 650kr). Vad hände? Jag vet inte. Men det blev så sjukt mycket skaldjur...sjukt mycket. Vi åt och så åt vi lite till och till sist ville jag kräkas lite. Men det var trots allt en trevlig upplevelse...har aldrig tidigare haft råd att svulla till den grad på bara hummer, havskräftor, ostron och king crab. Jag rekommenderar denna upplevelse på en vardag...mycket stämninghöjande!
En av mina bästa matupplevelser
(läs; pretentiös recension)
Just när vi trodde att fine dining omöjligt kunde bli bättre så ramlade vi över DET stället i Paris. Hemligt. Avskiljt i Montmartre. Ingen ser in i restaurangen ingen ser ut. Kyparen är var inte glad att se oss, restaurangen önskar inga fler entusiaster. Men vi släpps in. Vi beställer ripa och en flaska vin. I restaurangen bor en huskatt och i köket en terrier som springer efter kocken och hoppas få sig en matbit. Inredningen är som tagen ut en gammal roman. En antikaffär utan damm. Det är som att befinna sig livs levande i boken Mästaren och Margarita. Gamla böcker, levande ljus, vita pioner överallt, antika rustika möbler, kristallkronor, tunga sammetstyger i skogsgrönt, stora silverskålar fyllda med maränger och annan kuriosa. I entrén snubblar vi över tre trälådor fyllda med franska äpplen. I en bokhylla i matsalen ligger det kilovis med rotfrukter och rovor som som kocken hämtar allt eftersom beställningarna tas. Ripan har en så stark viltkaraktär att hela tallriken doftar hö. Creme bruléen tillagas med lavendel, en utmärkt kombination med vaniljen. Chokladpajen behöver man inte tugga på för trots dess fasta konsistens så smälter den i munnen. Runt småtimmarna när maten är uppäten och desserten likaså hoppar katten upp på vårt bord som för att säga att det är dags att dricka upp och betala för sig.
Besök Petrelle!!!!
www.petrelle.fr
Face of cupcake addiction
Åkte till St Eriksplan i går för att köpa muffins på Cupcake sthlm. Min gode vän T hade rekommenderat stället, han har försökt sälja in det i månader, till den grad att det ett tag var misstänkt att han var någon sorts delägare i bageriet. Men så visade det sig att han bara gillade deras fika. Hur som helst. När jag kliver in på det lilla fiket så
är det första jag möts av det här:
är det första jag möts av det här:
Lisa Förare Winbladh
Sitter och läser om denna fantastiska kvinna. Hittade en ganska intressant artikel om henne med denna ingress:
"Nästan all mat i Sverige lagas av kvinnor, ändå är det männen som blir de kända och erkända finkrogskockarna. Men nu tycks kvinnorna ha hittat ett annat forum för sitt matnörderi: matbloggen."
Mycket intressant. Själv sitter jag och samlar ihop intressanta namn inom matbranschen, lite research till ett matjobb som jag håller på med . Vilka dyker upp i mitt huvud då? Jo men självklart Melker Andersson, sympatiske Tommy Myllymäki (som jag träffade i samband med en plåtning för tidningen RS - Restauranger och Storkök) årets kock Gustav Trägårdh...ja ni ser. Jag blir lite besviken. Var är alla duktiga kvinnor?
Det ska det bli ändring på.
Bakade lite julklappar i går. Ska dela med mig av ett fint recept för alla er som blir inspirerade.
Ciao!
"Nästan all mat i Sverige lagas av kvinnor, ändå är det männen som blir de kända och erkända finkrogskockarna. Men nu tycks kvinnorna ha hittat ett annat forum för sitt matnörderi: matbloggen."
Mycket intressant. Själv sitter jag och samlar ihop intressanta namn inom matbranschen, lite research till ett matjobb som jag håller på med . Vilka dyker upp i mitt huvud då? Jo men självklart Melker Andersson, sympatiske Tommy Myllymäki (som jag träffade i samband med en plåtning för tidningen RS - Restauranger och Storkök) årets kock Gustav Trägårdh...ja ni ser. Jag blir lite besviken. Var är alla duktiga kvinnor?
Det ska det bli ändring på.
Bakade lite julklappar i går. Ska dela med mig av ett fint recept för alla er som blir inspirerade.
Ciao!
Cancer pagurus
Cancer Pagurus (läskigt namn) är den vanligaste krabbsorten i Sverige. Jag är helt galen i krabba och längtar efter krabbsäsongen varje år. I år satte jag nog rekord i krabbätande. Minst en krabba i veckan.
Tyvärr är krabba lika äckligt att hantera som det är gott att äta. Har ni sett krabbsvansen??? - jag får rysningar.
Det är kanske då man glömmer det goda milda köttet och ser sig själv äta en stor äcklig insekt, alltså när man ser svansen.
Önskar att fler butiker bara tog bort den.
Sen är det en annan sak jag förundras över. Jag har ätit krabba i utlandet några gånger, i Rom, Berlin och Paris. Och jag är så sjukt missnöjd. Kontinenten verkar ju inte gilla sin krabba tillagad. Vet ni hur en halvråkrabba ser ut och smakar?
Köttet är som en grå snorsörja som smakar väldigt beskt. Why is that gott?
Så...jag rekommenderar bara krabba i Sverige. Här uppe på bilden ser ni två, som jag tömde på kött. Klippte upp skalet med en sax ( vilket för övrigt inte är så svårt som det verkar) blandade köttet med en god fyllning samt ost och gratinerade i ugn.
